Landsbygden är en förutsättning för att hela kommunen ska kunna leva, oavsett hur man vänder och vrider på det hela behövs öppna fält för både odling av spannmål och hö till kreaturen som tillsammans bidrar till den där härliga sommarmiddagarna på grillen vi kommit att förknippa med sommaren. Och handen på hjärtat, har vi kanske börjat ta dem för givet – att de bara ska finnas där på hyllor och frysdisk när helst det behagar oss? Utan landsbygden stannar samhället och ska vi ha en chans att nå de kommunala målen inför 2030 och på samma gång öka antalet innevånare är det nog dags att vi tänker om.

Att tänka om, att våga utmana och gräva där man står. Detta var precis vad skolgruppen i Gideälvdal gjorde. Vid ett möte med kommunens politiker ställdes frågan om de inte skulle ändra uppfattning om nedläggningshoten om man visade att det gick, och visst kunde de tänka sig att fundera på saken. Det var ju trots allt valår, ett år att utvärdera vad som varit och blicka framåt.

Skolgruppen var övertygade över vad de ville se – en bevarad och utvecklad landsbygd där framtidstro och barnens skratt duggade tätt över skolgårdens hagar och ängar. Sagt och gjort, man började med att ”gräva där man stod” – bokstavligen. Som en del i kommunens klimatmål för 2030 började man fundera över vad vår del av landsbygden skulle kunna erbjuda för att nå både dessa mål men också öka inflyttningsstatistiken. Här fanns lugnet, naturen, närheten till friluftsliv och gott om plats för odling. Samtliga något man i många andra länder bara kan drömma om och är beredda att betala dyra pengar för att få uppleva. Så varför tog man inte tillvara på detta i Örnsköldsvik? Tillsammans bildade dessa resurser de perfekta hörnstenarna för en natur och frilufts-inriktad skola – så varför inte prova? Idén till ett pilotprojekt var född.

Med stöd från det företaget ALAB, Bygdsam, lokalbefolkningen och de nya ukrainska vännerna tog symboliskt de första spadtagen vid skolan i Trehörningsjö under nationaldagen.

ALAB hade skänkt ett flertal pallkragar och pengar ifrån Bygdsam möjliggjorde inköp av växthus, jord och fröpåsar. Lokalbefolkningen, släkt och vänner till skolgruppen gick samman och kom förbi med sticklingar och skott från både träd, buskar och grönskar. Det dröjde inte länge innan de samlade hade fyllt de första pallkragarna och inom kort hade man även planterat några träd och buskar. Barn, vuxna och äldre – ja alla var de med och hjälpte till, engagemanget gick inte att ta miste på.

När man efter detta fick en välförtjänt paus och delade en lunch över öppen eld i skolgårdens kåta kom nästa ide, varför inte renovera och utveckla denna fantastiska plats och lägga till funktioner som möjliggjorde för undervisning utomhus? En ombyggnation skulle även göra det möjligt för resten av bygden att samlas och uppmuntra till både samröre, samverkan och inte minst integration.

Några veckor senare under Tresjö-dagen hade grönsakerna växt sig över kanterna på pallkragarna, något som gav idén till självplock.  Eftersom skolans elever inte fanns på plats för att ta del av delikatesserna ifrån växthus och pallkragar skulle bygden kunna få plocka till självkostnadspris. De pengar som kom in skulle sedan användas för att köpa fröer och växter inför nästa säsong. På så vis blev kretsloppet slutet – även om den som vill självklart får skänka en planta eller två även 2023. Några som genast började fantisera om att lägga sallad på frukostknäcket efter att ha fått provsmaka på de nyskördade grönsakerna var representanterna från bildningsnämnden som alla var överens om att denna satsning måste presenteras för övriga nämnden när de kommer tillbaka efter sommarlovet.

Trädgården växer så det knakar och med varje blomma, bär och grönsak som ser dagens ljus hörs förtjusta skratt från ung dom gammal. En plats för samvaro och gemenskap, en plats att minnas, en plats att drömma.

Välkommen till skolträdgården i Trehörningsjö.

 

 

 

Dela med dina vänner: