Vi möts ute i hästhagen, ja var annars skulle man hitta Maria? Kvinnan som lät det hon älskar mest leda henne och forma den verklighet hon lever idag. Just idag är det nya isolatorer till elstängslet som står på schemat och både förste och andre chef övervakar med stort intresse och erbjuder med blandade resultat sin expertis – för visst var det tanken som räknades?

Hur länge har du hållit på med hästar?

Kärleken till hästar väcktes redan som barn. Redan 1996 började hon ta ridlektioner och 25 år senare är det alltså hon själv som står för lektionerna. Men vi ska inte gå händelserna i förväg, mycket har ju hänt mellan det också.

De första lektionerna togs i Movattnet hemma hos familjen Westberg som via idrottsföreningen LIF i Långviksmon hade börjat erbjuda ridlektioner. De två hästarna i hagen vann hennes hjärta och det dröjde inte länge innan hon ville fortsätta och lära sig mer. Som tur var så var inte möjligheten långt borta, Björna By hade både stall och ridverksamhet!

–  Bäst av allt var när jag började skolan i Björna och kunde ta bussen direkt från skolan till stallet så då behövde mamma och pappa bara hämta mig

Fyra år efter det att hon tagit sin första ridlektion var det dags för den första egna hästen att göra entré hemma på gården hemma hos mamma och pappa. Att be henne ta ansvar för hästen var knappast något problem, snarare tvärt om blev det både en och annan timme som spenderades med den nyvunna kärleken. Även om hon nu hade alla möjligheter i världen att lära sig och prova på saker på hemmaplan så kände hon att hon ville fortsätta utvecklas. Svaret kom i form av Kicki Löf i Remmarn vars verksamhet fokuserade på Västernridning, en stil som passade Maria som hand i handsken.

–  Eftersom det inte fanns någon instruktörsutbildning här lärde jag mig det jag kunde av Kicki och allt jag lärt mig efter det är självlärt. Sedan lär man sig väldigt mycket av hästarna också, det gäller bara att lyssna.

Verksamheten tar form

2008 började verksamheten ta form, tre hästar hade då flyttat hem till gården och Maria hade börjat jobba på macken i Hemling. Till en början erbjöd hon 3 lektioner i veckan och hade några få elever, men det dröjde inte länge innan ryktet började gå och intresset växte.

–  Som mest hade jag 10 hästar men jag kom överens med mig själv att 8 är ganska lagom. Idag har jag lektioner 4 dagar i veckan och utöver det arrangerar jag turridningar och arbetar som hovslagare.

Som ni förstår dröjde det inte särskilt länge innan hon kunde ägna sig åt sitt livs intresse på heltid och det har nu gått tre år sedan hon sa upp sig ifrån jobbet för att satsa på hästarna. Ett val hon aldrig ångrat. Detsamma gäller utbildningen till hovslagare, en kunskap som kommer väl till pass när det finns 9 hästar på hemmaplan.

–  Det är väldigt bra att kunna själv då det är ganska dyrt att ha många hästar, sen var efterfrågan så pass stor att då slutade jag på macken att jag fortsatte med det.

Lektioner och turridningar bokas in via det formulär som finns tillgängligt på hennes hemsida och för den som är intresserad och vill veta mer om verksamheten och se lite av det som händer bakom kulisserna finns både Facebook och instagram att tillgå.

Arbetet är så långt ifrån ett 9-5 jobb som man kan komma, samtidigt som hon får göra det hon älskar mest går det inte att jämföra med en hobby utan har snarare blivit en del av hennes liv – en livsstil.

–  Jag lever i princip mitt jobb, det är jätteroligt och även om det är mycket jobb skulle jag aldrig vilja byta bort det

Under årens lopp har hon lagt upp en 10 års plan för sig själv och verksamheten, en plan som ständigt förändras då vissa saker betas av medan andra läggs till. Ofta planerar hon även på årsbasis men erkänner att det även här dyker upp saker som hon känner att ”det här skulle jag ju också vilja göra”. Men det är inte bara drömmar i visionen, mycket av det vi ser på gården är saker som ingått i visionen och nu står färdigt på plats, andra är under utveckling med andra är på god väg.

– Visst, hade man varit miljonär hade man ju kunnat smälla upp allt på en och samma gång men dels så är jag inte det så då blir det att tänka i etapper och sen är ju fråga om jag hade uppskattat det på samma sätt och om det varit lika genomtänkt.

Hennes långsiktiga dröm är att bygga upp gård och verksamhet så att den står kvar i minst 50 år framöver – gärna tills hon själv är pensionär och bara kan njuta av allt och ska man nå dit får man tänka både en och två gånger på vad som är bäst just nu och vad som blir bäst för framtiden och sedan investera därefter.

Långa dagar och slit är inget som skrämmer henne eftersom hon samtidigt har väldigt roligt på jobbet, och tur är väl det när dagarna vanligen går från 7-22 än 9-5. En annan stor fördel med att driva eget är möjligheten att bestämma över sin egen tid, en flexibilitet hon verkligen värdesätter.

–  Under den mörkaste årstiden kan jag vara hemma på förmiddagen och jobba lite extra för att sedan dra iväg och sko på en eftermiddag. Det är nästan bättre att få göra bort alla måsten utomhus medan det fortfarande är dagsljus och jag får möjlighet att ägna mig åt hästarna lite extra.

Att bo på och verka på landsbygd tror hon också är en bidragande orsak till hennes flexibilitet och förståelse när det kommer till att anpassa sig efter livet på ett mer naturligt sätt. Ta bara hovslagningen och den tid vi lever i som exempel, vissa dagar får man helt enkelt tänka om. Det kan vara en förkylning, en punktering eller ett motorstopp.

–  Istället för att se det som ett problem att ”idag kan jag inte komma” ja men okej hur löser vi det här? När kan vi fixa en bra tid som funkar för oss båda. Och det kan ju bli så himla bra, då kan det ju bli en dag som jag ägnar åt hemarbete istället och det är ju också sådant som behöver göras.

Ridskolan idag

Eleverna som sitter upp är allt ifrån 7 år gamla upp till runt 60 års åldern. För somliga kan det åldersspannet verka lite väl stort, men Maria ser mer till kunskap än ålder och har valt att dela in sina grupper efter kunskap. Hon blir nästan full i skratt när hon minns tillbaka på en grupp där hon hade just en sådan här blandad grupp och 7 åringarna nästan tog över kommandot och började lära ut till de vuxna. Och kanske är det lite det som är charmen, att man får möjligheten att lära av varandra och samtidigt umgås över generationsgränserna på ett roligt och naturligt sätt.

Samtliga elever rider likt Maria Westernridning. Den största skillnaden mellan en vanlig ridskola och en ridskola med westernridning är utrustningen. Hästarna i Hemling lyder under betydligt mindre bett än hästar vid en traditionell ridskola – de finns t o m de som går bettlöst(!). Personligen tror hon inte på att sätta järnskrot i munnen på en häst, inte minst en häst man hoppas kunna tävla med i Westerridning. Här gäller det istället att hålla i tyglarna men lämna styrningen till ben och skänklar.

Har man en gång sett en cowboyfilm eller rodeo någon gång förstår man vad hon pratar om, tyglarna ska vila i en hand men ryttaren ska ändå kunna rida och kontrollera hästen i full galopp – lätt som en plätt va?

Men att det skulle vara fart och fläkt i en Westerntävling är en myt, tävlingen går istället ut på att visa på långsamma och kontrollerade rörelser där hästen bär ryttaren igenom dansen och inte tvärt om. (För dig som är insatt i kampsport – tänk dig karate kid vs. Tai-Chi).

 – Jag vill ju ha mina hästar lite grann som hundar, de ska vara väldigt följsamma när man är ute och går med dom och de flesta av dom är lugnare än både hopp och dressyrhästar. Det är precis så jag vill ha dom, de ska vara trygga nog att kunna ha springande barn som spelar boll framför sig på gräsmattan utan att de får frispel.

Nisse gör sig redo för en tur med stallets Rolls Roys - Cash

Vad finns det för olika typer av klasser, nybörjare osv?

Terminerna är indelade i vår och höst med uppehåll under sommar och jullov. Under Januari till mars är det ganska kylslaget väder och både hästar och ryttare mår bra av en ett längre jullov, inte minst då samtliga lektioner för tillfället hålls utomhus.

–  Sedan stallet brann ner har vi gjort i ordning för hästarna här utomhus och just nu sker all verksamhet utomhus så då får man anpassa sig och göra det bästa av situationen och det verkar fungera bra för alla parter.

Målet med ridningen är att häst och ryttare ska hitta en bra takt och balans tillsammans. Eftersom grupperna delas in efter kunskap sker detta ganska steglöst och framstegen sker naturligt i en takt som passar varje ekipage. Därefter är det upp till var och en om man vill satsa vidare och försöka sig på att tävla i Westernridning eller om man känner att man trivs med lektionerna och kanske hellre lägger till en tur ut i skogen.

–  Det är ju väldigt olika målsättning för olika ryttare. Och det är lika roligt vad som, bara friheten att ta sig ut i skogen är ju ganska nice också. Det är ju något som många verkar ha glömt men som var så självklart för bara ett par generationer sedan, att ha hästen som både färdmedel och rekreation.

Några tips till den som vill satsa på ridning?

Vill man verkligen satsa på ridningen på sport och kanske rent av gå så långt som att skaffa sig en egen häst ska man dels vara beredd på en förändrad livsstil men också en hel del kroppsarbete. Att bära sadel, vattenhinkar, höbalar och mocka stall är inte bara. Maria erkänner att det vissa dagar känns i kroppen var olika muskelgrupper sitter och att de fått jobba rejält, så något gymkort är hon inte direkt i behov av.  Viss träning eller komplementsträning är ändå att rekommendera om man inte vill få slitningar och inflammationer i musklerna. Hennes bästa tips är balans övningar, koordination och gärna lite styrketräning– och glöm för guds skull inte att stretcha!

–  Vi sitter ju i princip på en balansboll och vi måste ju vara mitt över för att hålla oss kvar och ju fortare man rider ju mer balans måste man ha.

Vad är planerna inför julen och 2022?

Med julen för dörren börjar hästar och ryttare att förbereda sig för en välbehövlig vila och en annan typ av vardag. Under vintermånaderna får hästarna istället ägna sig åt snölekar, slädturer och turridningar i skog och mark.

–  Nu till julmyset i Johans stugor hade vi dragit ihop ett helt gäng med kallblod som var med och transporterade folk mellan parkeringen och julmyset.

Men det är inte bara Johans stugor som fått besök av hästarna, redan förra året kunde man se dem göra entré i julen bärande på högtidens ljusbärare. Det var en vacker vinterdag, en sådan man bara möter här i Norrland. Snön låg glittrande vit och fluffig och Maria kände att ”varför inte?”. En rolig grej som muntrade upp både henne, hästarna, ryttarna och inte minst alla de mötte på vägen med sin skönsång från hästryggen.

Även i år är tanken att man ska lussa, både på hemmaplan men även i byn Hemling och då även ta en tur förbi macken och heja på Marias syster Nina. Hästarna hoppas självklart att det installerats en pump för morötter och havre vid besöket, det är ju trots allt inte alla färdmedel som föredrar diesel och bensin.

Årets Luciatåg - komplett med hästar, Lucia och Rudolf

Önskan och vision för framtiden?

Just nu står Maria och ridskolan inför en byggnationsfas, vinterhagar ska färdigställas och ett skötselstall ska byggas upp som ersättning för den ladugård som brann ner för 3 år sedan.

–  Nu bygger vi vidare på både skötselstall och hö-bord så att hästarna också får sig ett riktigt fint julbord och sen ska vinterhagarna färdigställas och det ska in med mer grus, jag skulle gissa att vi behöver minst 500 ton innan vi är klara.

Och nog har det gått grus alltid, till och med Rolf som levererar gruset har kliat sig både en och två gånger i huvudet och funderat över om hon verkligen ska ha MER grus levererat till hagarna. Till en början rörde det sig om 28 lass vilket sedan kompletterades med ytterligare 32 vilket i runda slängar motsvarar 500 ton – och mer lär det alltså bli innan allt står klart i det skick som Maria vill ha det.

 

Marias Önskelista:

  • Få klart vinterhagarna
  • Några extra gruslass
  • Få upp ett skötselstall
  • Utöka med en ridslinga nedanför sommarhagarna

 

 

Dela med dina vänner: